IBU cup Ridnaun & Obertilliach
Hemma igen efter en hemresa med några försenade flyg, men det gick bra ändå och vi fick med alla väskor hem! Det blev sen ankomst till Östersund under söndagen, men hellre det än att få vara kvar på Arlanda Senaste veckorna har det varit många tävlingar på höjderna kring Ridnaun och Obertilliach, med bland annat 5:e plats på stafett och 15:e och 10:e på individuella lopp. Med tanke på de tidigare problemen med ryggen och senaste förkylningen så har det ändå gått ok, men jag hoppas att någon veckas träning (äntligen) ger lite boost på formen. Förhoppningsvis kan det ge bra effekt nu när man inte fått en bra träningsperiod ända sedan oktober.
Lägen har funnits under tävlingarna men det har inte gått hela vägen, nära, men det krävs lite till för en fullträff. Det har ändå funnits fina placeringar i vittring, både på stafetten i Ridnaun och individuella supersprinten i Obertiliach. Supersprinten gick precis så som jag ville ha den, ok stabilt kval med 13:e plats utan stress (skytte 0-0 med 1 reservskott), bra skytte under finalen, samtidigt som man fick köra sitt egna race. Genomförde precis efter planen så nöjd över det. Men i sista utförsbacken blev man avställd av den stora klungan och chanslös på upploppet, hade behövt några kg mer tryck från armarna på det sista krönet för att kunnat få en plats i tåget. Det blev ändå en urladdning och sprinten dagen efter var slitsam, inte blir det bättre av höjden heller. 6 tävlingar på 9 dagar känns lite iaf när man är på höjd.
